creating a new creativ platform

torsdag 10 juli 2008

mjukt stilla

Jag är äntligen färdig! Hela mitt arbete är klart och jag har satt upp utvalda delar pa väggen. Resten av delarna ligger i 4 vaskor. Hade jag gatt loss och satt upp det med hade jag fyllt ett rum. Men alla delar är ju inte sa bra heller eller passar mindre bra ihop osv.
Det ser riktigt bra ut i alla fall och jag ar ruskigt nöjd med att jag fick sätta upp det pa väggen och inte behövde göra en dalig kompromiss. Det ar gamla stenvaggar med beton pa sa det var inte självklart att jag skulle fa borra i dom ,men det fick jag och det har betytt jättemycket for mig.
Rgentligen behöver jag inte vara färdig förrän den 17:e men det kanns sa skont att vara klar nu innan sa jag har tid till reflexion och annat smatt och gott innan resan bär av hemat.Lämna böcker pa biblioteket, vara med nar Imke och Almuth öppnar vedugnen och lite sadana saker. Vara social helt enkelt. Hänga runt.
Det regnar ute idag och det är en perfekt dag just för att hanga runt.
Du vet en sadan där dag man vill ga och sätta sig pa ett cafe och dricka varm shoklad och bara mysa. precis en san dag är det! Man behöver inte göra nat, började städa ur mitt rum imorse, slanga saker som jag bara samlat pa i brist pa annat, och sortera etc. Jag insag att det kommer ga fort att "riva" rummet, det är ingen idé att börja med det nu, da far jag bara bo i ett kalt rum i en och en halv vecka och det behöver jag ju inte. Men jag längtar hem nu. Jag hade kunnat lämna allt egentligen bara för att fa flyga hem. Det är liksom inte viktigt nu. Bara ta det jag hade när jag kom och sätta mig pa taget till Berlin och flyga direkt hem och vara hemma pa mindre än en dag.
Men det gör jag ju saklart inte. Jag stannar här och känner in och claerar langsamt ut precis som jag langsamt clearade in när jag kom. mjukt och stilla. mentalt bra. Själen maste ocksa hinna med. Inte bara huvudet.

onsdag 9 juli 2008

en kansla som jag absolut kanner igen mig i

''Det som gor det sa svart att bryta sig ut ur fafangan ar den fafanges upplevelse av att hon varje dag lurar varlden att hon ar begavad. Hon lever i en overtygelse om att hon lyckas lura den darfor att hon ar sa listig. For den fafange tror ju inte pa det berom hon far. Hon tror att hon har lurat den som latit sig imponeras, lurat varlden att hon har en talang. Darfor ar hon standigt radd for att avslojas.''



ur: ''Det ar 1988 och har precis borjat snoa'' av Sigge Eklund