Jag tror att jag har fått nog av passiva människor i min närvaro. Är trött på att initiera saker och dra i trådarna och ta "första "steget. Jag har drömmar precis som alla andra. Har alla andra lika svårt som jag att förmedla dessa ? Å ena sidan vill jag slippa förmedla dem och bara bli sedd för den jag är. och MÖTT. Jag är helt klart ute efter möten. Så långt är jag med. Dom mötena vill jag även ska kunna initieras av andra . Att jag blir inbjuden istället för att alltid vara den som bjuder in. Som i helgen... Jag blir lyckligare och lyckligare för varje gång jag tänker på det. Någon annan ordnade alltsammans och jag kunde bara följa med. Utan motprestakrav. Du ville dela med dig av din tid med mig! Fantastiskt. Det betyder verkligen väldigt mycket.
Samtidigt kämpar jag med att våga vara tydlig. Ord som ; vill, vill inte, behöver, behöver inte,
-är så svåra att UTTALA . jag förstår inte.. bara små ord... men de gör ändå stor skillnad.
Ibland undrar jag om det krävs en hyperaktiv människa, gärna diagnostiserad med någon bokstavskombination, för att möta upp mig...ändå älskar jag att ta det lugnt också..