creating a new creativ platform

onsdag 28 februari 2007

Tillbaka!

Tillbaka! Om det nu skulle vara någon som undrar vart jag tagit vägen? Till alla er kan jag bara säga INFLUENSA. Fy fan! Efter att ha återfått eller återtagit kontakten med min aldrig sinande inspirationskälla känner jag att jag så sakteliga återkommer till livet. Inspirationen flödet - livsgnistan helt enkelt. Jag inser nu att det är lika med att göra våld mot sig själv genom att avstå från människor , saker och händelser som gör en glad. Det låter enkelt, men jag lovar dig att det är fan så mycket svårare än man tror. Att hålla gnistan vid liv genom dessa underbara människor som verkligen ger en ett utbyte, en kick och livsgldje. Det finns så många energitjuvar och till en början märker man dom inte ens, inte förrän man känner sig uttömd på energin och glädjen. Det gäller ju litteratur, mat konst, fritidsaktiviteter, människor ja allt som hör till livet. Vlj dessa ingredienser med omsorg och eftertanke. Och nöj dig fan inte med mindre. Jag tänker inte göra det hädanefter.

lördag 10 februari 2007

Hundertwasser

Nu var det ett tag sen jag var här. Arbetet med ornament fortgår. Det är kul, men efter handledning blev jag lite konfundersam. Det är såklart meningen men kan ibland vara svårt att liksom hantera. Egentligen handlade det nog mest om att jag valde att testa vissa idéer Anette och Renata kom med, för att se om jag ville använda mig av det och på nåt sätt göra det till mitt. I det arbetet när jag inte riktikt vet vad jag gör och också glömmer bort varför, blir jag frustrerad. Men allt har sin tid för att landa inuti och efter ett idogt tuggande kan jag ändå säga att jag kommit vidare och fått upp ögonen för arbetet ur en annan vinkel än jag hade tidigare. Samtidigt håller jag fast vid att jag vill fortsätta min platta idé parallellt för den måste liksom bli upphängd innan jag kan utveckla just det. Eller gå vidare. men jag er verkligen en utmaning i att lyckas skapa en påtaglig volym i en form på ett helt annat sätt än jag arbetat tidigare. Jag vill att det jag håller på med nu ska vara platt men i sin komposition i och med upphängningen och i och med antal ska det bilda en tre dimensionell svärm, som man kan gå runt och se igenom. Dessutom vill jag lyckas skapa volym i former av de delar jag får ut av extrudern. Jag skiter i ordet ornament och i boken vi läser. Därför att jag får associationer som låser mig. Däremot hittade jag intressanta kopplingar i konstnären Hundertwasser´s måleri och arkitektur. Målningarna är färgstarka och formrika och väldigt ornamentaliska (om det nu heter så). Trots att det är väldigt linjärt och tvådimensionellt fick jag associationer till tredimentionella former. Ser man sen på de byggnader och modeller till byggnader han har gjort, kan man verkligen säga att han använder ornament på ett modernt sätt och på sitt eget personliga sätt. Så, med Hundertwasser som inspiration och med frågor från handledning med mina lärare samt min egen påbörjade process hoppas jag att jag ska kunna utmana mig själv och lyckas ta mig ytterligare några steg framåt i allt det här.

torsdag 1 februari 2007

Banankaka och konstvisaren på Moderna !

Hela huset doftar banankaka. Jag har bakat! Tänkte ta med mig till skolan imorgon vara lite duktig, lite husligt generös. Lisa 6 år, hon ville absolut få smaka på kakan , tyckte inte alls att jag skulle ta med den. Tills hon såg de där mörkbruna, på gränsen till svarta, bananerna jag skulle ha i. Då protesterades det inget mer.
-läser just nu en biografi om Carlo Derkert. En mer inspirerande läsning får man nog leta efter om man håller på med nån typ av konstpedagogisk verksamhet! Om jag inte redan är lite som honom( jag känner faktiskt igen mig i en hel del ) så vill jag nog åtminstone bli mer som Carlo. En besynnerlig man med stort hjärta och kloka tankar. Ja ! precis så.... en besynnerlig kvinna med stort hjärta och kloka tankar. Han är hela tiden inne i sina egna tankar och kopplar det mesta till sig själv och sitt liv. Försöker sätta sig i relation med omvärlden och de människor han stöter ihop med genom livet på ett eller annat sätt. Caro Derkert var son till konstnärinnan Siri Derkert och arbetade största delen av sitt liv som konstpedagog eller som han själv uttryckte det "konstvisare" på Moderna Muséet i stockholm. Han var en samlare har jag förstått. Sorterade och katalogiserade , mycket intressant och tillåtande person. Han gjorde mycket annat också men jag har inte kommit så långt själv i boken ännu men kan säkert återkomma med något härligt citat lite senare !