Jahaja. Då har ytterligare ett år gått. För mig är egentligen 1augusti eller i alla fall augustimånad mer som nytt år tycker jag. Och det beror antagligen på att jag så länge levt i skolans värld och tänker i läsår.
2015 har emellertid inneburit mycket projekt för min del och en del ganska omvälvande. I alla fall inser man det i efterhand.
Vi firade nyår hos min väninna som jag gjort i nästan 10 år till och från. Vi åkte även skidor tillsammans under februarilovet. Det hände nåt under den resan som gjorde att vi komifrån varandra under våren och det höll i sig hela sommaren och faktiskt även in på hösten. Nu har vi äntligen återupptagit kontakten och det är jag så himla glad för! Så jag både förlorade och fick tillbaka min bästa vän under 2015. Under våren runt påsk tillbringade jag två veckor i Sisimiut på Grönland med min kollega och andra singersongwriters. Det var en fantastiskt spännande resa!
Precis innan terminen slutade för sommaren hittade jag och min nuvarande kollega Karin på MUD lokalen vi kom att flytta in i under sommaren. Hela sommarlovet bar, byggde, målade,körde grejer och fixade vi. Och i det mötet och den gemensamma viljan att starta upp något eget gjorde att vi startade ett helt nytt och eget aktie bolag MUD market. Sommaren tog slut och jag började återigen på skolan med nya elever, nya kollegor och en stämning som inte riktigt var som det varit. Jag gjorde allt jag kunde för att pussla med min tjänst och min arbetstid för att också få tid till MUD. Det visade sig att det inte funkade nåt vidare. Samtidigt höll jag också på att arbeta med en separatutställning som skulle ha vernissage i november. Byta ateljé köra grejer var liksom vad jag gjorde känns det som så här i efterhand. När beställningarna vi gjort kom hade vi första leveransen 5 ton lera att köra upp till fjärde våningen. Andra leveransen var på 8 tror jag. Under sommaren hade jag också igång en styling av min dåvarande lägenhet samt senare försäljning. Budgivning på den jag i samma veva köpte och hela cirkusen med flytten! Jag flyttade den 1september. Nuvarande lägenheten är ännu inte helt iordningställd.
Så när utställningen var satt och vernissagen avklarad dröjde det inte många veckor innan jag fick såpass mycket stresssymptom och kroppen sa ifrån utan att jag blev sjukskriven under tre veckor, precis innan julledigheten.
Min familj som består av två tonåringar och jag själv plus särbo med två barn hade sedan länge bestämt en tvåveckors resa till Los Angeles i slutet på oktober. Den kunde jag inte heller backa ur utan vi åkte såklart. Det blev en riktigt fin resa, men jag tror jag hade njutit ännu mer om jag varit mer i balans...
Så:
För att sammanfatta 2015 har jag i stora drag startat ett företag, flyttat, varit på Grönland och i LA
Samt genomfört en separatutställning. Dessutom arbetat på mitt numer "gamla" jobb ca 60% och råddat vardagen mm.
Vad har jag fått offra?
I efterhand har jag offrat mig själv och tid med nära och kära. Offrat den tiden då man kan säga till sig själv " nä, vet du vad, jag tror jag skall städa i garderoben, eller göra ett fotbad, eller bara sitta här och vara ett tag till".
Jag vill inte ha något ogjort faktiskt. Men jag vill absolut inte ha ett till 2015. Inte för nåt i världen.
Nej, 2016 skall gå i hemmets tecken. Kunna vara hemma och skrota. Och i MUDs tecken. Jag skall definitivt jobba. Mycket och fokuserat men jag skall göra det inom rimliga arbetstider och jag skall tänka efter före innan jag tar beslut. Det bästa som hänt är ändå att jag startat MUD med Karin och att vi gör något bra. Tillsammans. Vi som knappt kände varandra när vi startade! Det är så häftigt! Nu kör vi Karin - plattan i mattan helt enkelt!
Så tänker jag!
Sen har mina barn varit ute och rest på egen hand. Victor till Japan med scouterna och Lisa till Tyskland för att hälsa på sin vän. Och LA förstås, den la jag mycket krut på. Och julen var vi i Sälen och åkte skidor. Så det går ingen nöd på dem! Jag är en bra mamma trots allt 😉 Och nyår firas här hemma med ungdomar och spel. Lite skumpa på tolvslaget för mig bara, för det är jag så djävla värd och det skall sätta ribban för 2016.
Gott Nytt År !
onsdag 30 december 2015
måndag 21 december 2015
Har idag plockat ner min utställning på Kungsbacka Konsthall och tackar alla som varit där och besökt den, skrivit sina kommentarer i gästboken och tyckt till på alla olika sätt.
Nu väntar jag in bilder från en fotograf som dokumenterat utställningen och hoppas kunna ta den ut till nya platser.
Mud har gått på ledighet och efter i morgon, eftersom jag inte fick med mig allt från konsthallen idag, går även jag på ledighet. Det har varit en hektisk höst för mig med några eld för mycket i järnet skall jag medge. Våren blir definitivt lugnare. I alla fall mindre splittrad. det har jag lovat mig själv. Ateljén är städad och det skall bli skönt att återkomma dit efter nyår och ledigheten. Tänker att det skulle vara fint med en soffa där inne. Annars har jag enbart min arbetsstol och mina arbetsbord. Men ibland vill jag inte nödvändigtvis vara i leran utan tänka , dricka kaffe och kura upp i soffan och bara njuta. det är ju mitt bästa rum. Så det ligger rätt högt upp på listan. förövrigt är det MUD och familjen som gäller. Jag var tvungen att välja och jag satsade och valde heltid på mud + ateljén vilket innebär att Löftadalens keramiklinje till vårterminen får en vikarie för mig. En bra sådan - min kollega Charlotta Eidenskog. Det kommer bli bäst för alla inblandade. för eleverna i första hand och för mig och för Charlotta.
Så på ett sätt kan man säga att under 2016 väntar nya äventyr för mig! otippat men det enda rätta. Det skall bli spännande att se vad som händer. Jag blev så himla sugen på att söka tjänsten på HDK. Det är egentligen att av mina drömjobb..men nu har vi startat MUD och det vill jag bygga upp tillsammans med Karin och med tanke på höstens alla aktiviteter som bokstavligt talat tog musten ur mig, så är det egentligen inte på tapeten just nu med ett nytt jobb. Och bara ansökan är ett krävande arbete. Men hade saker och ting sett annorlunda ut hade jag absolut sökt!
Lycka till ni andra med ert 2016!
God Jul!
Nu väntar jag in bilder från en fotograf som dokumenterat utställningen och hoppas kunna ta den ut till nya platser.
Mud har gått på ledighet och efter i morgon, eftersom jag inte fick med mig allt från konsthallen idag, går även jag på ledighet. Det har varit en hektisk höst för mig med några eld för mycket i järnet skall jag medge. Våren blir definitivt lugnare. I alla fall mindre splittrad. det har jag lovat mig själv. Ateljén är städad och det skall bli skönt att återkomma dit efter nyår och ledigheten. Tänker att det skulle vara fint med en soffa där inne. Annars har jag enbart min arbetsstol och mina arbetsbord. Men ibland vill jag inte nödvändigtvis vara i leran utan tänka , dricka kaffe och kura upp i soffan och bara njuta. det är ju mitt bästa rum. Så det ligger rätt högt upp på listan. förövrigt är det MUD och familjen som gäller. Jag var tvungen att välja och jag satsade och valde heltid på mud + ateljén vilket innebär att Löftadalens keramiklinje till vårterminen får en vikarie för mig. En bra sådan - min kollega Charlotta Eidenskog. Det kommer bli bäst för alla inblandade. för eleverna i första hand och för mig och för Charlotta.
Så på ett sätt kan man säga att under 2016 väntar nya äventyr för mig! otippat men det enda rätta. Det skall bli spännande att se vad som händer. Jag blev så himla sugen på att söka tjänsten på HDK. Det är egentligen att av mina drömjobb..men nu har vi startat MUD och det vill jag bygga upp tillsammans med Karin och med tanke på höstens alla aktiviteter som bokstavligt talat tog musten ur mig, så är det egentligen inte på tapeten just nu med ett nytt jobb. Och bara ansökan är ett krävande arbete. Men hade saker och ting sett annorlunda ut hade jag absolut sökt!
Lycka till ni andra med ert 2016!
God Jul!
fredag 18 december 2015
onsdag 16 december 2015
Mitt första uppdrag som PT!
Ha Ha. Jag blev så glad när en person hörde av sig till mig idag och berättade att hon blivit glad när hon läst mitt inlägg om det här med PT tjänsten. (som ju låter lite stelt, men jag tycker att det är så kul att överföra ett välkänt begrepp från en branch till en helt annan).
Så nu har jag bokat in mitt första möte. efter mindre en en vecka från det att jag la ut det. Inte illa.
Jag ser fram emot det och hoppas att personen i fråga skall bli riktigt nöjd!
ja det var allt!
Som min pappa sa häromdagen så kan man inte få för mycket av ljusa stunder ;)
Så nu har jag bokat in mitt första möte. efter mindre en en vecka från det att jag la ut det. Inte illa.
Jag ser fram emot det och hoppas att personen i fråga skall bli riktigt nöjd!
ja det var allt!
Som min pappa sa häromdagen så kan man inte få för mycket av ljusa stunder ;)
Med anledning av att jag kände mig direkt påhoppad häromdagen!
Till dem som tycker att det är oförskämt att gå ut med en konsulttjänst/handledning inom keramik och konstnärlig verksamhet och som har lätt att döma andra människor utan att veta något om dem vill jag bara säga. Gör inte det.
Min resa med keramiken som yrke har verkligen inte varit spikrak som man kanske lätt kan tro om man ser det utifrån. Jag sitter med i två styrelser inom fältet, konsthantverkets vänner Göteborg som är en ideell förening som vill stötta och sprida konsthantverket och Konsthantverkarna i Stockholm som är en medlemsdriven förening för samtida konsthantverk. Jag har fram tills nu ansvarat för keramiklinjen på Löftadalens Folkhögskola i Åsa och nyligen startat upp MUD market som säljer leror, glasyrer och andra råmaterial och verktyg. och ja - jag har gått på Formakademin för 100 år sedan och HDK, ganska nyligen. Jag gick ut 2010 med en master i bagaget.
Men jag var över 30 när jag kom in där. åren mellan Formakademin och HDK var 7 år. och innan formakademin, som för övrigt, hette PKI på den tiden hade jag gått kvällskurser sedan -92 med en dröm att bli krukmakare ( någonstans på vägen förändrades krukmakeriet mot skulptur och installation).
Så åren mellan - 99 och 2006 startade jag ett krukmakeri i Leksand med min dåvarande man, födde barn, lade ner krukmakeriet, flyttade hem till Göteborgigen, gjorde lite keramik och stod på marknader i ur och skur, vickade som lärare, gick med i ett annat kollektiv, stod på ännu fler marknader, sökte till både HDK och Konstfack utan resultat.
Började läsa till bildlärare och när den utbildningen började lida mot sitt slut tänkte jag att nu djävlar! Försöker jag inte en gång till så blir det aldrig av. Och denna gången, tack vara att jag under min lärarutbildning hade tillgång till lärare med erfarenhet av konstnärliga utbildningar och att vi under kurserna jobbat med projekt som faktiskt innehöll konstnärlig eller kalla det för kreativ problemlösning om ni hellre vill det, och dessutom en process, så klarade jag mina antagningsprover och blev kallad till intervju. Intervjun gick också verkligen bra för att jag just hade processen att luta mig mot, vilket gör att saker och ting inte "bara blir" utan man kan också motivera på ett annat sätt. Likadant fortsätter sedan arbetet på den keramiska utbildningen och vidare in i verkstan.
Jag om någon vet verkligen hur det är att ha en dröm och hur svårt det kan vara om man inte har någon att fråga, be om hjälp eller tips. Även om man HAR folk i sin närhet att fråga vågar man inte yppa sin dröm av rädsla för att misslyckas. Jag har under mina 5 år som folkhögskolelärare träffat på många elever på olika utbildningar som knappt vågar tänka ens för sig själva att de önskar söka vidare eller drömmer om att ställa ut någonstans. Om man då gör arbetet i smyg eller på egen hand efter bästa förmåga blir det inte alltid tillräckligt bra. Man behöver någon som hjälper en att hela tiden ställa frågor och på så sätt hjälper en att dra sitt arbete så långt man kan. Det behöver jag själv fortfarande i mitt eget arbete.
Så tro mig - det finns underlag för handlednings/konsulterande.
Att vissa sen vänder sig emot att ta betalt för det och inte bara hjälpa hit och dit är ju beklagligt. De som vill och förstår vikten av denna typ av tjänst vet att det är värt det. Det hade jag gjort för ett antal år sedan och nu också faktiskt. Jag besvärar helst inte mina kollegor och deras dyrbara tid med en timmes snack enbart om mina grejer. om vi inte gjort upp en deal att hjälper du mig så hjälper jag dig. Men tillslut känner man varandra så väl och skulle vilja ha någon annans, kanske någon utomståendes syn på saken. Någon som har erfarenhet och insyn i det samtida Konsthantverket, någon som vet hur det är att stå på marknader och ibland inte sälja något medan grannen säljer massor. Har det med ens formspråk att göra? eller är det prissättningen som är fel? eller är det kanske helt enkelt inte rätt forum för just mina saker? Vilka andra forum finns det i så fall? hur gör jag för att nå dit? vilka steg skall jag ta? osv.osv.
Jag har också stött på människor, kollegor och elever som inte är det minsta räddhågsna av sig. Som verkligen har drivet att bara göra, marknadsför sig jätte bra och når dit de vill hur lätt som helst. Dom avundas jag i bland som verkligen inte haft det anlagen genom åren. Men jag har gått många omvägar och hittat saker på den krokiga vägen som faktiskt fört mig hit idag. Senaste utmaningen har ju varit och är uppstarten av MUD market. Aldrig hade jag väl trott att det skulle vara så svårt, så mycket och ta så mycket tid i anspråk att sälja lera. Men det är min bebis. det är jätte mycket och jag och min kollega hinner inte med, men vi gör det bästa vi kan och vi kommer bli bra. vi är bra och vi kommer bli bättre. Då kommer jag kunna föreläsa eller vara coach åt dem som vill starta eget och handleda dem. precis samma sak jag vill nu fast inom konstnärlig verksamhet.
Fokus skall inte hamna på mig. Fokus ligger på varje individ och mitt jobb är att se att individen växer och blir sitt allra "bästaste" jag inom det område den vill bli det på. Då gör jag mitt jobb allra bäst. Och jag älskar det. Men inte ens jag kan jobba gratis. så ser tyvärr den bistra sanningen ut.
Så den som nu trots allt vill och har möjlighet att unna sig denna lyx är välkommen att höra av sig.
Tycker man att det är en urdum idé är det helt okej, men jag slipper gärna få slängt i ansiktet att jag inte skulle vara kompetent nog eller sakna förnuft att avgöra vad som lämpar sig och inte i relation till mina övriga uppdrag jag har utanför den här tjänsten. Det kan jag faktiskt själv avgöra.
Min resa med keramiken som yrke har verkligen inte varit spikrak som man kanske lätt kan tro om man ser det utifrån. Jag sitter med i två styrelser inom fältet, konsthantverkets vänner Göteborg som är en ideell förening som vill stötta och sprida konsthantverket och Konsthantverkarna i Stockholm som är en medlemsdriven förening för samtida konsthantverk. Jag har fram tills nu ansvarat för keramiklinjen på Löftadalens Folkhögskola i Åsa och nyligen startat upp MUD market som säljer leror, glasyrer och andra råmaterial och verktyg. och ja - jag har gått på Formakademin för 100 år sedan och HDK, ganska nyligen. Jag gick ut 2010 med en master i bagaget.
Men jag var över 30 när jag kom in där. åren mellan Formakademin och HDK var 7 år. och innan formakademin, som för övrigt, hette PKI på den tiden hade jag gått kvällskurser sedan -92 med en dröm att bli krukmakare ( någonstans på vägen förändrades krukmakeriet mot skulptur och installation).
Så åren mellan - 99 och 2006 startade jag ett krukmakeri i Leksand med min dåvarande man, födde barn, lade ner krukmakeriet, flyttade hem till Göteborgigen, gjorde lite keramik och stod på marknader i ur och skur, vickade som lärare, gick med i ett annat kollektiv, stod på ännu fler marknader, sökte till både HDK och Konstfack utan resultat.
Började läsa till bildlärare och när den utbildningen började lida mot sitt slut tänkte jag att nu djävlar! Försöker jag inte en gång till så blir det aldrig av. Och denna gången, tack vara att jag under min lärarutbildning hade tillgång till lärare med erfarenhet av konstnärliga utbildningar och att vi under kurserna jobbat med projekt som faktiskt innehöll konstnärlig eller kalla det för kreativ problemlösning om ni hellre vill det, och dessutom en process, så klarade jag mina antagningsprover och blev kallad till intervju. Intervjun gick också verkligen bra för att jag just hade processen att luta mig mot, vilket gör att saker och ting inte "bara blir" utan man kan också motivera på ett annat sätt. Likadant fortsätter sedan arbetet på den keramiska utbildningen och vidare in i verkstan.
Jag om någon vet verkligen hur det är att ha en dröm och hur svårt det kan vara om man inte har någon att fråga, be om hjälp eller tips. Även om man HAR folk i sin närhet att fråga vågar man inte yppa sin dröm av rädsla för att misslyckas. Jag har under mina 5 år som folkhögskolelärare träffat på många elever på olika utbildningar som knappt vågar tänka ens för sig själva att de önskar söka vidare eller drömmer om att ställa ut någonstans. Om man då gör arbetet i smyg eller på egen hand efter bästa förmåga blir det inte alltid tillräckligt bra. Man behöver någon som hjälper en att hela tiden ställa frågor och på så sätt hjälper en att dra sitt arbete så långt man kan. Det behöver jag själv fortfarande i mitt eget arbete.
Så tro mig - det finns underlag för handlednings/konsulterande.
Att vissa sen vänder sig emot att ta betalt för det och inte bara hjälpa hit och dit är ju beklagligt. De som vill och förstår vikten av denna typ av tjänst vet att det är värt det. Det hade jag gjort för ett antal år sedan och nu också faktiskt. Jag besvärar helst inte mina kollegor och deras dyrbara tid med en timmes snack enbart om mina grejer. om vi inte gjort upp en deal att hjälper du mig så hjälper jag dig. Men tillslut känner man varandra så väl och skulle vilja ha någon annans, kanske någon utomståendes syn på saken. Någon som har erfarenhet och insyn i det samtida Konsthantverket, någon som vet hur det är att stå på marknader och ibland inte sälja något medan grannen säljer massor. Har det med ens formspråk att göra? eller är det prissättningen som är fel? eller är det kanske helt enkelt inte rätt forum för just mina saker? Vilka andra forum finns det i så fall? hur gör jag för att nå dit? vilka steg skall jag ta? osv.osv.
Jag har också stött på människor, kollegor och elever som inte är det minsta räddhågsna av sig. Som verkligen har drivet att bara göra, marknadsför sig jätte bra och når dit de vill hur lätt som helst. Dom avundas jag i bland som verkligen inte haft det anlagen genom åren. Men jag har gått många omvägar och hittat saker på den krokiga vägen som faktiskt fört mig hit idag. Senaste utmaningen har ju varit och är uppstarten av MUD market. Aldrig hade jag väl trott att det skulle vara så svårt, så mycket och ta så mycket tid i anspråk att sälja lera. Men det är min bebis. det är jätte mycket och jag och min kollega hinner inte med, men vi gör det bästa vi kan och vi kommer bli bra. vi är bra och vi kommer bli bättre. Då kommer jag kunna föreläsa eller vara coach åt dem som vill starta eget och handleda dem. precis samma sak jag vill nu fast inom konstnärlig verksamhet.
Fokus skall inte hamna på mig. Fokus ligger på varje individ och mitt jobb är att se att individen växer och blir sitt allra "bästaste" jag inom det område den vill bli det på. Då gör jag mitt jobb allra bäst. Och jag älskar det. Men inte ens jag kan jobba gratis. så ser tyvärr den bistra sanningen ut.
Så den som nu trots allt vill och har möjlighet att unna sig denna lyx är välkommen att höra av sig.
Tycker man att det är en urdum idé är det helt okej, men jag slipper gärna få slängt i ansiktet att jag inte skulle vara kompetent nog eller sakna förnuft att avgöra vad som lämpar sig och inte i relation till mina övriga uppdrag jag har utanför den här tjänsten. Det kan jag faktiskt själv avgöra.
söndag 6 december 2015
Handledare och keramisk personlig tränare
Hej alla!
Jag har kommit på en mycket bra idé! Jag har arbetat mycket som handledare och som lärare både på grundskola, universitet och folkhögskola, samt med skapande verksamhet ihop med samtal - därför kommer jag nu utveckla mitt eget företag med en PT-tjänst.
PT - Personlig Tränare är ju ett väl använt begrepp nuförtiden, oftast i sport och träningssammanhang.
Jag inför nu en liknande tjänst inom konstnärlig verksamhet. Alla har kanske inte kollegor att prata med om sin egen utveckling eller vill kanske inte göra det av olika anledningar. En kan ju vara att man respekterar den andres tid, och en annan kan ju vara att man inte vill prata med vem som helst om sina idéer och sin konst. Man kan känna sig vilse och känner sig skygg.
Under utbildningsåren har man haft tillgång till lärare och professorer som man kanske inte längre har när man slutat sin utbildning, eller så har man lärt sig själv och har inte provat proffessionella handledarsamtal inom sitt skapande. Ibland fastnar man bara och kan behöva hjälp att komma vidare i sin process. Jag har självklart tystnadsplikt.
Vill man ha annan coaching som att arbeta fram ansökningshandlingar portfolios eller söka utställning hjälper jag också till.
Sprid gärna detta i era nätverk, det hjälper mig att nå ut med den här nyheten!
Jag kommer ta 800 kr ex moms/timme.
Men som introduktionspris kostar det enbart 500 ex moms/timme om man bokar innan 31 Januari.
Jag tänkte börja i och runt Göteborgsområdet så jag kan komma till ateljén/hemmet och utgår från några objekt man gjort och tar samtalet därifrån. Men det går naturligtvis att lösa via skype eller mail också.
Välkomna !
maila till elisabeth.billander@gmail.com
Jag har kommit på en mycket bra idé! Jag har arbetat mycket som handledare och som lärare både på grundskola, universitet och folkhögskola, samt med skapande verksamhet ihop med samtal - därför kommer jag nu utveckla mitt eget företag med en PT-tjänst.
PT - Personlig Tränare är ju ett väl använt begrepp nuförtiden, oftast i sport och träningssammanhang.
Jag inför nu en liknande tjänst inom konstnärlig verksamhet. Alla har kanske inte kollegor att prata med om sin egen utveckling eller vill kanske inte göra det av olika anledningar. En kan ju vara att man respekterar den andres tid, och en annan kan ju vara att man inte vill prata med vem som helst om sina idéer och sin konst. Man kan känna sig vilse och känner sig skygg.
Under utbildningsåren har man haft tillgång till lärare och professorer som man kanske inte längre har när man slutat sin utbildning, eller så har man lärt sig själv och har inte provat proffessionella handledarsamtal inom sitt skapande. Ibland fastnar man bara och kan behöva hjälp att komma vidare i sin process. Jag har självklart tystnadsplikt.
Vill man ha annan coaching som att arbeta fram ansökningshandlingar portfolios eller söka utställning hjälper jag också till.
Sprid gärna detta i era nätverk, det hjälper mig att nå ut med den här nyheten!
Jag kommer ta 800 kr ex moms/timme.
Men som introduktionspris kostar det enbart 500 ex moms/timme om man bokar innan 31 Januari.
Jag tänkte börja i och runt Göteborgsområdet så jag kan komma till ateljén/hemmet och utgår från några objekt man gjort och tar samtalet därifrån. Men det går naturligtvis att lösa via skype eller mail också.
Välkomna !
maila till elisabeth.billander@gmail.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)