så många icketänkta tankar som gör sig påminda i juni- antingen sova sig hel eller sätta händerna i något konkret

Har flyttat in i nya ateljén. Alla kartonger och grejer står uppradade på varandra i väntan på att bli uppackade på hyllor. Hyllor är inköpta men ej uppsatta. Även hemmet är en anings belamrat med överblivet material och papper som jag låtit bli att sortera i flera månader. Även här skall hyllor upp.Det ska bli skönt att sortera färdigt det där. Det är ändå konstigt att inte längre ha HDK som bas. Att åren gick så fort. Trodde jag skulle plugga där för evigt.Men det är skönt samtidigt. behöver bara sörja aningens lite. ... Ha sommaren på mig att gå in i det nya. Melonkärnorna jag planterade för ett tag sen har kommit upp, det gick rätt snabbt. Basilikan och Chilin har tagit mycket längre tid på sig. Idag tryckte sig ett chilifrö igenom jordlagret och några små, små, späda basilikor har också hittat upp över ytan. Jag är så rädd om dem nu. Hoppas de skall trivas och att jag inte tar död på dem av misstag. Det är så mycket tankar som går runt inne i huvet, som är jättesvåra att fånga och ta ner till en fullt ut tänkt tanke, något konkret. De är som drömmar. flyktiga och oförklarliga - även drömmarna jag drömmer om nätterna är fragment av dagar, nätter, tänkta tankar icketänkta tankar, och allt flyter samman. Då är det bra att antingen sova sig hel. Eller sätta händerna i något konkret som tex ett frö som håller på att växa. En kopp kaffe. eller en hylla som skall borras. Helst inga nya intryck eller ny impuls från världen utanför. Absolut inga nya bekantskaper. Bara lugn och ro. Tills man är redo att gå ut och möta det nya igen. För det kommer ju. Det vet jag.

likheter finnes trots allt- någon gemensam utställning blir det dock inte denna sommaren

Jag har inte varit helt ute och cyklat ändå.. Tittar man på avgångseleverna på Konstfack så finns det en hel del likheter och samma tankar i en del av deras examensarbeten som i mitt. Jag kunde verkligen ha vågat gå än längre och jag blir mer och mer frustrerad över att Göteborgsklimatet faktiskt är en aning..tillbaka hållande, om man kan säga så. Tex så har Nina Westman gjort sitt magisterarbete kring funderingar om huruvida glas kunde vara annat än skålar, vaser och dryckeskärl. Hon har gjort glas till en teaterföreställning på Unga Klara. Kanske borde glaset vara en del av scenkonsten i framtiden? Helt klart så gjorde många studenter mer konceptuella verk än rena produkter...
Ivana Kralikova ställer också frågor om konsthantverket och dess roll. Här resonerar hon kring produktionen och har skapat verk som hämtat inspiration från matlagning. Hon menar att design och konsthantverk ger samma endorfin-kick som matlagning.

Borta är alla "jag"-referenser. Vi lämnar det här grottandet i den egna, ego-centriska historien och tittar framför allt på skrået. Vad betyder det att vara formgivare när alla med ett par enkla tryck på datorn kan rita en egen stol? Vad ska en designer bidra med? Vad är det som gör en produkt av en formgivare unik till skillnad från den som amatören gör??
Vad betyder det att ha en formgivare bakom en produkt? Finns det ett värde?