jag vet att det inte kan vara så här hur länge som helst det är därför jag ibland (tror) mig ändra spelreglerna eller bara lägger locket på och stuvar ner allting och intalar mig själv att låtsats jag inte om det så finns det inte.men jag vet ju. innerst inne att det håller ju inte. inte i längden. men så blir jag rädd.livrädd. jag vill mer. jag vill allt och är samtidigt uppfostrad till att man inte kan allt precis som om det skulle vara tjusningen med livet. jag vill allt närsomhelst andan faller på.jag vill inte ta hänsyn.jag vill göra det som krävs. bara vara räcker inte ens för mig. vill vara mer mycket allt ingen vara många ibland vara tu ibland vara på mina villkor.
"bara för att jag kan" var det nån som sa - jag vill ofta göra saker "bara för att jag faktiskt kan" visst det kan lika gärna handla om att ligga i sängen en hel dag eller gå i pjamas hela veckan men fortfarande bara för att jag kan. låter väl inte obstinat
det kan det ju lätt göra men vad behöver jag bry mig om det. hur det låter. kanske är jag lite obstinat. idag.
idag saknar jag dig.
och dig och dig och dig eller bara någon jag saknar alla
vill-jan att krypa ur skinnet det gamla livet se det ligga där på gatan ta sitt nya och bara gå.gå där ifrån. men jag gör det inte inte ens för att jag kan. för jag ser inte att jag verkligen kan det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Låter som du varit otrogen
Tycker du ??
Då tänker jag att...vem fan är du och var fick du luft ifrån !!
ursakta , inte vanligt sagt av mig, men jag blev provocerad och kande mig lite pahoppad. Delvis av din anonymitet.och ditt inlagg.
Skicka en kommentar