2008 - tankar och funderingar inför...

Jag litar på 2008. Jag vet att det kommer vara ett händelserikt år, det kommer hända massor. Stora förändringar. Skillnaden denna gången är att förväntningarna än så länge uteblir. Det är mer ett lugn över att jag vet och hoppas på ett bra händelserikt år men tror samtidigt inte så mycket mer om det än just det. Det får tiden utvisa.
Men visst är jag nyfiken....

the War(drobe) for Christmas

I wish.......for christmas .. do..do.!

Hon skrev: "ta mig i handen så går vi vägen fram tillsammans"

Han läste: " ta mig i häcken så går vi vägen fram tillsammans"





Det var ju bara önsketänkande.

från bådas sida.

vissa dagar - two in one

hej,
I jakten på att hitta en tillsynes känd person men egentligen okänd för mig själv och andra tenderar jag att ibland gå över gränsen, barnsligt obstinat och / eller plump och ja illa. Men för att hitta medelvägen får man röra sig lite i ytterligheterna. Tassa runt och undersöka hur det känns, för jag kan inte välja bort något jag inte känner till. jag kanske inte vill välja bort rollen som oförskämd,obstinat surfitta, det kanske är sån jag är,sån jag alltid velat vara men aldrig fått lov till eller givits utrymme till?
konsekvenserna däremot är jag MYCKET oförberedd på, att andra reagerar och kanske blir ledsna och att alla möten hur som helst får ett efterspel. Det är jag inte övad i. Hur hanterar jag konflikter ? Hur gör man? Jag är inte van inte övad i detta. Jag måste öva.
Jag håller på att öva mig i olika saker men framför allt handlar det om ( nej inte framför allt snarare bland annat handlar det om) vad vill jag? Vad känner jag ? och hur tar jag hand om det lilla barnet inuti, hon finns nämligen kvar och hon blir tydligare och tydligare och jag känner mig vissa dagar som två personer i en. Att hon den lilla får komma fram är extremt viktigt för sammanhanget. Den till synes kända personen som känns som okänd för tom.mig själv är ju ingen annan än jag själv... mycket ställs på sin spets, på ändå - mycket blir med ens mycket klarare mer självklart och mycket ligger än fördolt i dunkel (under det där berömda locket ni vet som man gärna lägger på).

Puss och kram på er alla!

här är jag och jag samlar på Sol

Shit vilket djävla tempo!
Jag fattar inte att jag hunnit med allt det där. gjorde jag det eller har jag bara drömt alltihop?

en konstig känsla det där
man tar en sak i taget för
annars går allt åt helvete
och The Wall blir ett faktum.

i efterhand gick allting bra
lite rester att ta hand om
men i övrigt... stilltje
Som en djävla Gudrun som dragit fram
och sen bara lugnt


"du vet, mötet med sig själv
är inget tjafs - det är på riktigt.
Det är i alla fall på riktigt
och jag lovar att det känns.
Fan va det känns"

innan jag somnar

Fötterna under täcket. värmande raggsockor.
sock or raggar sockor sockmunk raggsocksmunk,munkkloster,ruin, rack, ar, tyg, hemvävt mysigt, upp och ner under täcket ligger dom små små sockorna med fötter i

Sänglampan är uppe
röret på väggen blommar
rummet
Professor Balthazars experimentrum är mitt
sov -rum
Sover så det knakar så det tänker som en stock
vågar inte just ikväll men
alla andra kvällar brukar det går bra

Utmaningen ligger i att motverka likriktigheten

Jag letar efter en form.
Man måste dreja rätt fort med porslinslera. Den tål inte för mycket dragningar fram och tillbaka på drejskivan. Den är tacksam att använda sig av om man vill åt det "oförutsedda" och ett mer skissartat utryck. Det vill jag.
Troligtvis blir dom mer och mer lika ju mer medveten jag blir om hur jag vill ha det. Utmaningen ligger i att motverka likriktigheten.
Jag gillar kontraster - samtidigt sim jag arbetar med skira former i porslin kan jag jobba grovt och naivt med skruttiga former i lergodslera.

(Porslin och lergodslera är varandras motsatser i materialhierarkin inom lerans värld).