livet - lyx eller rättighet?

älskar att jobba hemma, i min egen ateljé där jag kan vara ifred. Den bästa dagen är den dagen jag går på intuition. Helst utan någon tid att passa. Vad som händer då är att jag blir effektiv utan att känna mig pressad. Jag har utvecklat en metod som kan uppfattas som splittrad men som fungerar bra för mig och det är att köra några parallella spår samtidigt. Vad som däremot inte funkar är att jag kan ha svårt att göra avslut och då är för många parallella spår inte bra, när dom är oavslutade. Lagom är bäst och att lägga in extra mycket krut i slutet för att göra klart och inte börja nåt nytt istället. Okej.
Reflektion är också en bra sak. Men det måste ner på papper, ut ur hjärnan. Annars vimlar tankarna bara runt därinne och jag blir oerhört stressad. Att åka bort från alla vardagliga bestyr allt gnäll alla krav(oavsett egna eller andras)för att efteråt kunna ge sig hän och vältra sig i sorterande släng städmani till hög musik. Leka med barnen både på deras och mina villkor. Älska helt ohämmat med någon jag verkligen tycker om. som verkligen tycker om mig. eller bråka helt hejdlöst med densamme, för att sen ha lite schysst make up sex. Äta god mat eller gå en rask promenad i skogen alldelles ensam eller tillsammans med vänner.
Ena dagen skulle jag bara vilja isolera mig - andra dagen längtar jag efter mycket folk omkring mig. Det är viktigt att kunna (i den mån det är möjligt)anpassa min vardag mitt liv efter det, då funkar det allra bäst. Det stod i tidningen i helgen om vad dagens lyx är. Lyx är inte vad det var för 15 år sen längre. Det har ju blivit mer och mer lyxigt att ha tid för sig själv, att få kontemplation, åka på spa eller dyl. Tid kan nog ses som dagens eller morgondagens lyx. För mig är det lyxigt att kunna bestämma över min egen tid. Att kunna anpassa mitt arbete efter egna behov och kunna styra det som jag vill. För att få ihop det med resten av livets alla bitar.Att kunna modellera mitt liv på det sättet jag finner bäst för mig och de mina. Men är det verkligen en lyx? Borde inte det vara en mänsklig rättighet?