måndag 18 juni 2007
små nyanser
Hon trodde att det var viktigt med ytan. Att den var slät och fin och utan skavanker. Men hon gjorde inte det. Hon tyckte faktiskt mer om den när det var levande och lite ruffig. Ursprunget var inte det viktiga längre utan färdriktningen, som precis tagit sig en annan riktning. Hon kunde knappt bärga sig längre. Hon hade trots allt tagit ställning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar