creating a new creativ platform

måndag 4 juni 2007

I´m impressed

Det här med att vara utanför samhället. På ett eller annat sätt. väljer man ju oftast själv. Kanske känner man att man inte riktigt har nåt val Kanske har man inte det heller. Om man vill vara sannaste sann mot sig själv. Det kan vara homosexuella lika väl som kriminella. Det kan vara ekologiskt medvetna personer som väljer att bo på ett visst sätt eller det kan vara vem som helst som står upp för sin egen tro på någonting som kräver att man går sin egen väg. Jag läste om ett par som valde att leva så mycket som möjligt på självhushåll. Ett par med två barn.
För att kunna göra det fullt ut krävs det tid och tålamod och en stark övertygelse. De arbetade ju för sig själva. Barnen var hemma eftersom föräldrarna inte ville eller behövde använda barnomsorg. De stod helt utanför systemet eftersom dem heller inte hade arbetat upp någon SGI, a-kassa, etc, etc.
Det innebär så mycket att välja sin egen väg och som i det här fallet att göra ett så medvetet val krävs det både mod och styrka för. Oavsett om det är så som för det här människorna (som väl drivs av en ideologi) eller om det är ( nu kommer jag nog få skit för det här) kriminella MC gäng så ÄR jag i alla fall imponerad av att man är stark nog att stå utanför gängse normen och köra sitt eget race.
Nu exemplifierar jag visserligen verkligen två ytterligheter på nåt sätt och självklart finns det nyanser och mängder av olika sätt att gå sin egen väg på, men ändå. Jag hoppas du förstår mig .

3 kommentarer:

konstbyrån sa...

jag fattar iaf vad du är ute efter även om riskerna med att stå utanför som ett kollektiv är stora. tänker sekter, sektbyar, hillbillys osv. där gruppnormen är så sjukt mycket värre än i det ordnade stora samhället.

men visst att kliva av och leva på egna morötter och stänga ute skiten, absolut med på idén och känslan men tror inte på det som möjlighet.

Karin S sa...

Håller med Victoria.
Och el då?
Och vatten och avlopp?
Hur det än är så har man mer eller mindre anknytning och är mer eller mindre beroende av resten.

Tänker dessutom på alla uteliggarna i man ser här i Paris.
Läste en undersökning om dem, och ofta var det människor med större eller mindre störningar som inte KUNDE leva "normalt".
Passa tider, sköta jobb etc.

Ett sånt utanförskap är ju bara skrämmande.

elisabeth sa...

Jo det är klart ...jag tycker också att man är mer eller mindre beroende. Jag är det. Men imponeras av de som väljer att leva annorlunda, trots att det kostar på. JÄTTEKUL att se dig här Karin!